Livets Fotografi
Den där kvällen var jag betraktaren, jag satt och granskade världen. Den var inte där jag var, den var på andra sidan. Där jag satt var det alldeles stilla, fridfullt, himmelskt. På den andra sidan pågick livets fest. Den tog aldrig slut, bara fortsatte.
Jag önskar att jag hade fångat den stunden i ett fotografi, två skilda världar på en och samma plats. Kanske är det så det är när man försvinner från jorden, att man bara går från att vara betraktad till att bli betraktaren.
Kommentarer
Trackback
